Helgen som varit..

Måndag igen och den började på värsta tänkbara sätt. Vaknade och undrade när min klocka skulle ringa och kollar klockan. Klockan är 8.10(!!!), det betyder att jag har försovit mig och det betyder att jag började för 10 minuter sen! Springer in till M och kollar om han lever, han sover som en stock! Han brukar vara min mänskliga väckarklocka om jag inte hör telefonen. Tittar ut genom fönstret och ser att det är storm ute! Fy fan. För en sekund ville jag ringa och sjukanmäla mig men det skulle jag bara få dåligt samvete av. Väcker M, gör frukost till honom gör, mig i ordning och precis när vi ska ut så ser jag att bussen gå om en halvtimme. Så det är bara att vänta.

Äntligen framme vid dagis och springer till tunnelbanan i regnet, helt genomvåt och missar den precis.

Det slutar med att jag kommer till jobbet 10.30. Bra jobbat av mig!

 

Helgen har varit jättelugn. Känns som jag har sovit i fyra dagar. Dagen innan midsommar var jag lite sliten, vi hade ju haft avslutning på jobbet på onsdagen med picknick och dricka. Det blev ganska sent och jag kom inte in hemma heller. På torsdagen åkte jag in och mötte Hannah, vi hade bestämt att fira midsommar tillsammans, så vi åkte in till systemet, handlade det vi behövde för fredagen och satte oss sedan vid Årstaviken och käkade mat. Somnade 19.30 och kände mig lagom utvilad när jag vakande på morgonen. Storstädade, duschade, käka frukost, allt i godan ro när jag får ett sms av Hannah 12.01 att hon är där om några minuter. ”Där om några minuter?”, tänkte jag. Jo då var hon i Slussen för vi skulle mötas där klockan 12 och käka. Fick panik och klädde på mig snabbt som fan och sprang till bussen. Kom 1 ½ timme sent. Hade svarat på ett sms i sömnen att vi skulle mötas 12. Vilket jag inte har något minne av. Vad är det för fel på mig? Sen åkte vi ut till Värmdö. Var en snabbis vid midsommarstången sen grillade vi, kubbade och hade riktigt trevligt. Vi drog hem vid 22.00 för vi var så trötta. På lördag kväll åkte jag hem till Hannah, vi käkade pizza och kolla film. Sen tog vi en promenad för att köpa godis och gick runt Hammarby/Björkhagen, där jag är uppvuxen. Skulle mer än gärna vilja bo i Hammarby igen. Så lugnt, skönt och nära till allt. Där känner man sig hemma.

 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0